När ett samboförhållande upphör ska, enligt sambolagen, en bodelning förrättas mellan samborna. Ett samboförhållande upphör både vid en separation och vid ena sambons bortgång. Det är i bodelningen som den gemensamma samboegendomen fördelas lika mellan dig som efterlevande sambo och dödsboet efter din avlidne sambo. För att en bodelning ska förrättas ska du som efterlevande sambo ha begärt detta senast i samband med bouppteckningen. Dödsboet kan således inte begära bodelning. Gör du inte detta går du miste om din rätt till bodelning.
Klicka här för att läsa mer om hur du gör för att begära en bodelning vid ena sambons bortgång.
Som efterlevande sambo är du den enda som kan göra anspråk på den gemensamma bostaden och även hävda att du är bäst i behov av bostaden. Den gemensamma bostaden övertas i bodelningen efter den avlidne sambon därför vanligtvis av den efterlevande sambon – vilket även inkluderar att eventuella bostadslån övertas.
Det är ofta förekommande att endast den ekonomiska fördelningen, som avser den gemensamma bostaden, räknas ut i bodelningen medan samborna i övrigt fördelar annan samboegendom enligt överenskommelse. Vi redovisar därför i denna artikel endast hur en fördelning av den gemensamma bostaden vid en bodelningen går till.
Om du som efterlevande sambo och dödsboet är överens om hur ni ska fördela samboegendomen kan ni själva förrätta er bodelning. Det gör ni enklast, utan inblandning av jurister eller advokater, genom att ladda ner ett bodelningsavtal som ni själva fyller i. Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal på Juridiska Dokument.
Örjan Teleman, välkänd och mycket kunnig inom detta område, konstaterar att ”Fastighet skall värderas efter sitt saluvärde med avdrag (…) för latent reavinstskatt och beräknade försäljningskostnader”. Du som efterlevande sambo och dödsboet efter din avlidne sambo ska således först och främst informera er om bostadens marknadsvärde. Det kan göras med hjälp av en värderingsman eller anlitad mäklare eller också helt enkelt genom ni utgår från bostadsmarknaden med salubjudna bostäder i er närhet.
När marknadsvärdet för bostaden har fastställts sker följande beräkningar:
Den reavinstskatt (22% av vinsten), som hade uppkommit om bostaden sålts till tredje man, kallas latent skatt i en uträkning av bodelningslikvid. Det rör sig då om en fiktiv skatt som inte betalas av någon part vid bodelningen. Däremot blir den aktuell för den part som övertar bostaden när denne sedan eventuellt lämnar den till försäljning. I bodelningen ska därför varken den part som övertar eller den som överlåter bostaden belastas med någon form av skatt.
Den latenta skatten får ni när marknadsvärdet för bostaden minskas med
Den summa som då erhålls är den vinst som ska tas hänsyn till i beräkningen. 22% av vinsten utgör reavinstskatt vilket innebär att den latenta skatten erhålls när vinsten sedan multipliceras med 0,22.
Exempel på uträkning av latent skatt:
Bostadens uppskattade marknadsvärde, 2 000 000 kronor, minskas med:
Bostadens inköpspris enligt köpeavtalet: 1 000 000 kronor.
Renoveringskostnader som utförts på bostaden under de senaste fem åren, vilket bestyrks med kvitton, 200 000 kronor.
Fiktiva kostnader i samband med eventuell försäljning, exempelvis arvode till mäklare: 100 000 kronor.
Uträkning:
2 000 000 – 1 000 000 – 200 000 – 100 000 = 700 000
Ovanstående uträkning visar en vinst på 700 000 kronor. För att erhålla den latenta skatten på 22% ska vinsten multipliceras med 0,22: 700 000 x 0,22 = 154 000 kronor.
Den latenta skatten är på detta sätt uträknad till 154 000 kr.
I en uträkning av bodelningslikviden ska följande avdrag göras från bostadens marknadsvärde varvid bostadens nettovärde framkommer:
Exempel på beräkning av bostadens nettovärde:
Överenskommet marknadsvärde, 2 000 000 kronor.
Latent skatt, enligt tidigare uträkning, 154 000 kronor.
Fiktiva kostnader vid försäljning, mäklararvode mm: 100 000 kronor.
Resterande bostadslån: 800 000 kronor.
Uträkning:
2 000 000 – 154 000 – 100 000 – 800 000 = 946 000
Med denna uträkningen blir bostadens nettovärde 946 000 kronor.
När bostadens nettovärde delas med två erhåller ni bodelningslikviden, eller med andra ord vad vardera parten ska erhålla i bodelningen avseende bostaden. Den part som övertar bostaden, vanligtvis den efterlevande sambon, ska således kompensera den överlåtande parten, dödsboet, med motsvarande summa.
Exempel på uträknad bodelningslikvid utifrån nettovärdet:
Nettovärdet för bostaden enligt ovanstående uträkning: 946 000 kronor/2.
946 000 / 2 = 473 000 kronor.
Bodelningslikvid till den part som överlåter sin del av bostaden: 473 000 kronor.
Glöm inte att kontrollera eventuell förekomst av uppskov och hur dessa ska lösas i kombination med bodelningen. Information om detta läser du på skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se
Vi rekommenderar att ni, efter att ni gjort klar er uträkning, signerar den och erhåller vars ett exemplar. Ni kan med fördel även be någon bevittna uträkningen, då det kan vara bra ur bevissynpunkt. Förvara sedan uträkningen tillsammans med era respektive bodelningsavtal för eget bruk. Det är alltså inget som ska bifogas bodelningsavtalet eller anges i bodelningsavtalet.
Uppgift om bodelningslikviden anges i ett bodelningsavtalet tillika med information om den övriga samboegendomens fördelning mellan parterna. Bodelningsavtalet är en viktig handling som krävs vid olika tillfällen, till exempel när den gemensamma bostaden övertas av en part i bodelningen eller vid bankärenden då lån ska skrivas om och ägarförhållandet ändras. Ett bodelningsavtal kan även användas som handling vid indrivning av en bodelningslikvid som inte sker inom rimlig tid.
Bodelningsavtalet redovisar också den avlidnes sambons kvarlåtenskap inför arvskiftet.
På Juridiska Dokument har vi samlat alla dokument ni kan behöva när en närstående har gått bort.
Klicka här för att läsa mer om dessa och för att ladda ner dem direkt.
