Bodelning mellan sambor
Förutsatt att ni inte har ett samboavtal, där ni avtalat bort sambolagens bodelningsregler helt, ska en bodelning ske om någon av er begär det, när ert samboförhållande upphör. I bodelningen ska er samboegendom ingå, det vill säga gemensam bostad, anskaffad för gemensamt bruk, samt bohag som ni skaffat tillsammans för att användas för gemensamt bruk.
Observera att en begäran om bodelning ska framställas inom ett år efter att samboförhållandet upphörde. Du har därefter inte någon rätt till bodelning enligt sambolagen om det skulle vara så att din ex-sambo inte längre vill förrätta bodelning. Att framställa en begäran om bodelning innebär att någon av samborna ber om att en sådan ska ske, det vill säga att man pratar om det på något sätt och informerar den andre parten om att man vill förrätta en bodelning. En muntlig framställan gäller givetvis men det bästa är om den görs skriftligt så att det går att bevisa att den skett. Om ingen av er påtalar att ni önskar göra en bodelning inom ett år efter att ert samboförhållande upphörde behåller var och en sin egendom och rätten till en bodelning enligt sambolagen är förverkad.
Själva bodelningsförrättningen kan alltså ske mer än ett år efter att samboförhållandet upphörde så länge begäran framställs inom ett år. Är ni överens kan självklart bodelning ske senare utan att ni behöver ha påtalat bodelningen inom utsatt tid.
Är ni överens kan ni alltid göra er egen bodelning och upprätta ert eget bodelningsavtal.
När upphör samboförhållandet?
Du är inte sambo enligt lagens mening om du bor tillsammans med någon som du inte har ett förhållande med. Ett samboförhållande upphör således den dagen ni uttalar att ni inte längre är tillsammans. I dagens läge kan det vara svårt att hitta nya bostäder varför många ex-sambor kan bo tillsammans även efter att deras förhållande tagit slut. Brytpunkten för er bodelning, eller den kritiska tidpunkten som den också kallas, är ändå den dagen ni inte längre har ett förhållande. Det är den samboegendom som finns den dagen som ska ingå i er bodelning. Värdet är dock det marknadsvärde som egendomen har vid tidpunkten för bodelningen.
Behövs en advokat?
Nej, om ni är överens kan ni spara mycket pengar på att själva förrätta er bodelning. Alla de dokument som behövs vid en bodelning, med fullständiga anvisningar och exempel på hur ni ska fylla i era dokument, finns att ladda ner på Juridiska Dokument.
Har ni frågor om ert bodelningsavtal efter nedladdning kan ni alltid ringa oss, support ingår alltid. Vi nås på 040-976434, vardagar mellan klockan 9:00-14:30.
Klicka här för att läsa mer om, och för att ladda ner, vårt bodelningsavtal för sambor!
Bodelningsförrättare
Om ni inte kan enas om hur ni ska fördela er samboegendom kan ni vända er till tingsrätten för att ansöka om en bodelningsförrättare. Ni kan göra en sådan ansökan gemensamt eller så kan endast en av er ansöka om en bodelningsförrättare om den andre sambon inte är samarbetsvillig. En bodelningsförrättare är vanligtvis en jurist eller en advokat och utses alltid om det inte finns tydliga hinder för en bodelning såsom till exempel ett samboavtal. Om bodelningsförrättaren misslyckas med att få till stånd en frivillig överenskommelse mellan er kan denne göra en så kallad tvångsbodelning. Då tar bodelningsförrättaren själv beslut om vad som ska ingå i bodelningen, hur samboegendomen ska värderas och hur den ska fördelas mellan er. En bodelningsförrättare uppbär arvode för sitt uppdrag och den slutgiltiga kostnaden för en bodelningsförrättare varierar eftersom bodelningen kan dra ut på tiden. Det brukliga är att kostnaden ska delas lika er emellan.
Ni kan ladda ner en ansökan om bodelningsförrättare på Juridiska Dokument!
Vad ingår i en bodelning mellan sambor?
I en bodelning mellan sambor är det enligt sambolagen endast samboegendom som ska ingå. Samboegendom är gemensam bostad, anskaffad för gemensamt bruk, samt gemensamt bohag, anskaffat för gemensamt bruk. Det saknar således betydelse att endast en av samborna står som ägare till och själv har betalat bostaden om syftet med förvärvet var att ni skulle bo där tillsammans. Har däremot en av er flyttat in i den andres befintliga bostad anses inte denna vara införskaffad för gemensamt bruk och utgör därför inte samboegendom. Inte heller om en ägaröverföring sker er emellan kommer den att utgöra samboegendom. Bohag är möbler och lösöre som finns inne i bostaden.
Givetvis finns det annat som ni kanske äger gemensamt i ert samboförhållande. Sådan egendom äger ni då med samäganderätt och den egendomen ska inte ingå i en bodelning enligt sambolagen. Gemensamma tillgångar som t ex utemöbler, gräsklippare, bilar, sommarstugor, bankmedel, båtar, aktier och så vidare är således samägd egendom som inte omfattas av sambolagen, utan som vid tvist regleras av samäganderättslagen.
Vill ni fördela sådan samägd egendom kan ni överföra ägande av fastigheter med gåvobrev, lösa ut varandra till ett överenskommet pris och så vidare.
På Juridiska Dokument kan ni ladda ner ett gåvobrev för denna form av överlåtelser!
Egna tillgångar och bohag som var och en av er hade med sig in i ert samboförhållande hänförs inte till varken samägande eller samboegendom utan tillfaller den sambo som står som ägare till den.
Trots att det enligt lag är all samboegendom som ska ingå i en bodelning, så väljer många som gör sin egen bodelning att endast fördela den gemensamma bostaden i bodelningen och att vardera sambo i övrigt tar sin egendom.
Klicka här för att komma direkt till ”Bodelning av fastighet (sambor)”.
Klicka här för att komma direkt till ”Bodelning av bostadsrätt (sambor)”.
Hur gör vi med skulder i bodelningen?
Skulder som har med samboegendomen att göra är givetvis avdragsgilla i bodelningen eftersom det intressanta värdet på samboegendomen i en bodelning är nettovärdet. Det vanliga är att det finns lån på sambobostaden, men självklart kan det även finnas lån på bohaget.
Det finns dock ett litet undantag gällande detta i 13§ i sambolagen. Där framkommer att skulder som hänför till annan egendom än samboegendom kan vara avdragsgilla om en sambos övriga egendom (det vill säga inte samboegendom) inte kan täcka dennes skulder. Det är en regel som finns för att skydda eventuella fordringsägare, kan man säga.
Exempel:
Sambo 1 har ett billån på 100 000 kronor och dennes egendom utöver samboegendomen har ett värde av 25 000 kronor. I bodelningen kan därför 75 000 kronor (100 000 – 25 000) vara avdragsgilla utöver de skulder som har med samboegendomen att göra.
Skevdelning i bodelningen
Som alltid finns det ingen regel utan undantag. Huvudregeln är att samboegendom ska delas lika med det finns två regler om skevdelning i Sambolagen (2003:376): 15§ och 18§.
15§ åberopas vanligen när sambor inte gör sin bodelning själva utan har en bodelningsförrättare. Den ena sambon tycker då att det är oskäligt att denne ska överlåta sin egendom till den andre med hänsyn till förhållandets längd och deras ekonomiska förhållande och vill alltså behålla mer av sin egendom. Bodelningsförrättaren får då ta ett beslut om denna åberopan om skevdelning, och om någon av samborna inte accepterar detta kan de överklaga beslutet för att gå vidare med ärendet till domstol.
18§ gäller endast när bodelningen görs i samband med att den ena sambon har gått bort och kallas också för den lilla prisbasbeloppsregeln. Förenklat innebär detta att den efterlevande sambon alltid ha rätt att erhålla samboegendom till ett nettovärde som motsvarar två gånger det aktuella prisbasbeloppet.
Klicka här för att läsa mer om en bodelning i samband med den ena sambons bortgång.
Bodelningens olika moment
- Bouppteckning – Ni utreder vilken samboegendom som finns och vilka skulder som hänförs till samboegendomen vid brytpunkten.
- Andelsberäkning – Ni värderar samboegendomen och eventuella skulder dras av.
- Lottläggning – Ni bestämmer rent konkret hur samboegendomen ska fördelas mellan er.
- Bodelningsavtal – Ni fastställer fördelningen av samboegendomen enligt lottläggningen.
Som tidigare nämnts är det vanligt att sambor endast fördelar den gemensamma bostaden i bodelningen och fördelar övrig egendom enligt överenskommelse eller enligt vem som äger vad.
Klicka här för att komma direkt till ”Bodelning av fastighet (sambor)”.
Klicka här för att komma direkt till ”Bodelning av bostadsrätt (sambor)”.
Bouppteckning
I så nära anslutning till ert brytdatum som möjligt kan ni sammanställa en förteckning, det vill säga en bouppteckning, över det gemensamma bohaget och de eventuella skulder som hänförs till detta. Som tidigare nämnts är det endast sådant bohag som skaffats gemensamt för gemensamt bruk som ska ingå i bodelningen.
En bouppteckning är en frivillig förteckning som kan vara bra att upprätta om bodelningen inte ska slutföras direkt utan det kommer att dra ut på tiden av olika anledningar. Det vanliga är dock att sambor, vid upprättandet av bodelningsavtalet, gör en enklare utredning av bohaget och eventuella skulder som hör därtill. Bouppteckningen ska utgå från en ögonblicksbild av ert bohag och de eventuella skulder som kan hänföras till bohaget vid brytpunkten. Bohaget värderas vanligen till sitt marknadsvärde den dagen bouppteckningen upprättas då detta är praxis för värdering av egendom vid bodelning. Om det inte går så lång tid mellan er bouppteckning och er slutgiltiga bodelningsförrättning kan ni givetvis använda de värden som finns däri, men har det gått ett tag kan ni behöva justera värdet lite. I bouppteckningen ska även framgå hur eventuell skuldsättning ser ut och i så fall hur skulderna är kopplade till samboegendomen.
Exempel på bouppteckning:
Denna samboegendom fanns vid brytdatumet:
- Sovrumsmöblemang: 10 000 kr.
- Dator: 10 000 kr.
- Matsalsmöblemang: 3 500 kr.
- Köksutrustning (tallrikar, glas, mixer, bestick): 15 000 kr.
- Tv, 55´´, Sony + tv-spelkonsol: 20 000 kr.
- Vardagsrumsmöblemang: 11 500 kr.
- Övrigt bohag: 15 000 kr.
- Bostad med marknadsvärde 2 000 000 kronor.
Samboegendomens marknadsvärde, totalt: 2 085 000 kronor.
Dessa skulder fanns vid brytdatumet:
- Avbetalning på tv, 55”, Sony + tv-spelskonsol, resterande skuld 15 000 kronor.
- Kvarvarande bolån: 800 000 kronor.
Skulder totalt: 815 000 kronor.
Som tidigare nämnts väljer många sambor att endast räkna ut bodelningslikvid gällande den gemensamma bostaden i bodelningen och delar upp övrig samboegendom utan att beräkna bodelningslikvid och utan att lottlägga egendom.
Andelsberäkning
I en andelsberäkning räknar man ut nettovärdet på samboegendomen för att, genom att dela det värdet i två, komma fram till det värde vardera part ska erhålla av samboegendomen.
Exempel på andelsberäkning:
Bohag: Enligt exemplet ovan uppgår bohagets värde till 85 000 kronor. Skulder som finns knutna till den samboegendomen uppgår, också enligt ovan, till 15 000 kronor. Nettovärde på sambobohaget är således 70 000 kronor. Vardera sambo ska således erhålla ett värde av 35 000 kronor av det gemensamma bohaget, då 70 000 kronor/2= 35 000 kronor.
Behåller den ena sambon mer av bohaget ska den andre kompenseras med en bodelningslikvid upp till 35 000 kr.
Bostad: Det är vanligt att den ena sambon tar över den gemensamma bostaden när ett samboförhållande upphör. Den sambo som överlåter sin andel av bostaden ska givetvis kompenseras för detta med en så kallad bodelningslikvid. Den motsvarar det som dennes andel är värd, halva nettovärdet. Vid värdering av bostad i samband med bodelning ska ni utgå från bostadens marknadsvärde. Om ni inte kan komma överens om ett marknadsvärde som båda är nöjda med kan ni använda er av var sin värderingsman för att komma fram till ett rimligt marknadsvärde på objektiva grunder.
När ni är överens om ett marknadsvärde är det brukligt att beräkna era andelar vilket görs i följande steg:
- Beräkning av den latenta skatteskulden och bostadens värde.
- Beräkning av bostadens nettovärde.
- Beräkning av era andelar utifrån nettovärdet, det vill säga den bodelningslikvid som den av samborna som överlåter sin andel ska ersättas med i bodelningen.
- Avdrag för eventuellt uppskovsbelopp.
1. Beräkning av den latenta skatteskulden och bostadens värde.
Den latenta skatteskulden, det vill säga den reavinstskatt som hade uppkommit om bostaden de facto hade sålts av er gemensamt idag, beräknas genom att dess marknadsvärde minskas med:
- Bostadens inköpspris.
- Eventuella renoverings- och nybyggnationskostnader.
- Fiktiva försäljningskostnader, till exempel mäklararvode.
Summan som då framkommer är den vinst ni ska beakta i beräkningen.
Vinsten ska därefter multipliceras med 0,22 för att erhålla den latenta skatteskulden.
Detta är alltså frågan om en fiktiv skatt som räknas fram och dras av, det är ingen skatt som ska betalas i samband med bodelningen. Den sambo som övertar bostaden kommer att få betala kapitalvinstskatt för hela bostaden när denne i sin tur avyttrar den, därför drar man av den för bådas del i uträkningen.
Exempel:
Ert överenskomna marknadsvärde 2 000 000 kronor minskas med följande avdrag:
- Bostadens inköpspris: 1 000 000 kronor.
- Renoveringskostnader: 200 000 kronor
- Fiktiva försäljningskostnader (mäklararvode med mera): 100 000 kronor.
Vinst efter ovanstående avdrag: 700 000 kronor
Den latenta skatteskulden är 22% av den totala vinsten: 700 000 x 0,22 = 154 000 kronor.
Bostadens värde får ni fram genom att från marknadsvärdet dra bort den latenta skatten och fiktiva försäljningskostnader:
2 000 000 – 154 000 – 100 000 = 1 746 000 kronor, vilket är bostadens värde.
2. Beräkning av bostadens nettovärde.
Bostadens nettovärde beräknas sedan genom att bostadens värde minskas med eventuellt kvarvarande lån. Den summa som därmed räknats fram är bostadens nettovärde.
Exempel:
Bostadens värde enligt ovan, 1 746 000 kronor, minskas med det banklån som finns om 800 000 kronor.
Bostadens nettovärde blir då: 946 000 kronor.
3. Beräkning av era andelar utifrån nettovärdet.
Era respektive andelar i bostaden framkommer när nettovärdet delas med två. Det är det värde som var och en av samborna ska erhålla i bodelningen vad gäller bostaden och således den summa som den sambo som överlåter sin andel av bostaden ska ersättas med i bodelningen, det vill säga bodelningslikviden.
Exempel:
Bostadens nettovärde: 946 000 kronor.
Bostadens nettovärde ska delas lika mellan samborna: 946 000 / 2 = 473 000.
Värde på vardera sambos andel blir då: 473 000 kronor.
Finns det inget uppskov från tidigare försäljningar som ska tas i beaktande är detta således den slutgiltiga bodelningslikvid som den sambo som överlåter sin andel av bostaden ska ersättas med i bodelningen.
4. Avdrag för eventuellt uppskovsbelopp
När en överlåtelse av bostad görs genom bodelning mellan sambor ska eventuellt uppskovsbelopp överföras i sin helhet till den sambo som övertar bostaden. Detta gör den sambo som överlåter sin andel av bostaden i sin deklaration året efter överlåtelsen. I bodelningen ska därför den sambo som överlåter sin andel av bostaden kompensera den andre sambon med halva uppskovsbeloppet.
Har ni frågor om uppskov eller om ni vill läsa mer om detta kan ni uppsöka Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se
Lottläggning
I lottläggningen fördelar ni samboegendom så att vardera part erhåller samboegendom motsvarande andelsvärdet ni räknade ut i förra punkten. Det brukliga är att samboegendomen delas lika. Den sambo som vill ta över den gemensamma bostaden får göra så, förutsatt att denne även kan överta de lån som finns samt lösa ut den andre med halva nettovärdet (se ovan ”Andelsberäkning – bostad”). Om ingen av samborna vill eller kan ta över den gemensamma bostaden ska eventuell vinst delas lika mellan dem i bodelningen.
Lottläggning utifrån uträkningarna ovan kan ser ut som följer när en av samborna vill och kan ta över bostaden:
Sambo 1 tilldelas den gemensamma bostaden med ett värde om 1 746 000 kronor samt Tv, 55´´, Sony + tv-spelkonsol: 20 000 kr. Sambo 1 tar även över det befintliga huslånet (800 000 kronor) samt den kvarvarande skulden på 15 000 kronor för tv:n. Totalt nettovärde på samboegendomen för Sambo 1: 951 000 kronor.
Sambo 2 tilldelas: Matsalsmöblemanget värderat till 3 500 kronor. Köksutrustning värderad till 15 000 kronor. Köksutrustning värderad till 15 000 kronor. Vardagsrumsmöblemanget värderat till 11 500 kronor. Sovrumsmöblemanget värderat till 10 000 kronor. Dator värderad till 10 000 kronor. Övrigt bohag värderat till 15 000 kronor. Totalt nettovärde på samboegendomen för Sambo 2 är således 65 000 kronor.
Båda parter ska erhålla totalt 508 000 kronor av samboegendomen (35 000 kr för bohaget och 473 000 av bostaden enligt beräkningar ovan) vilket innebär att Sambo 1 ska ersätta Sambo 2 med en bodelningslikvid på 443 000 kronor. Om ingen av samborna vill ta över bostaden ska den endera säljas innan bodelningen och eventuell vinst ska delas lika mellan samborna eller så ska den fördelas i bodelningsavtalet enligt ägarandelarna inför senare försäljning.
Bodelningsavtal
Det är viktigt att skriva ett bodelningsavtal i samband med er bodelning även om ni är helt överens om fördelningen av er samboegendom. Det är viktigt av olika skäl. Har en sambo tilldelats en bostad ska detta bestyrkas genom bodelningsavtalet vid till exempel ansökan om lagfart och överlåtelse av bostadsrätt samt de bankärenden som därmed uppstår. En hyresrätt kan, om samboförhållandet upphör, skrivas över till den ena sambon genom ett bodelningsavtal. Hyresvärden kan då inte neka till att godkänna en överlåtelse av hyreskontraktet. Det är också viktigt med bodelningsavtal så att i efterhand uppkomna synpunkter och krav gällande bodelningen kan undvikas.
Ladda ner ett bodelningsavtal speciellt anpassat för sambor!
