Giftorätt inträder när ni ingår äktenskap och den omfattar all egendom som ni då äger och framöver förvärvar. Er egendom kallas inom ert äktenskap för giftorättsgods. Detta under förutsättning att ni inte avtalat om annat i ett äktenskapsförord eller att egendomen utgör enskild egendom på annat sätt. Den enskilda egendomen ska senare inte ingå i en bodelning er emellan, till skillnad från giftorättsgodset.
Det finns en utspridd missuppfattning om att giftorätt är detsamma som samäganderätt. Så är inte fallet. Under äktenskapet äger vardera make sin egendom och svarar för sina egna skulder vilket framgår av äktenskapsbalken 1 kap 3§. Där står att läsa: ”Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.” Giftorätten innebär alltså inte att att ni äger en andel i er makes egendom utan att ni har rätt till halva nettovärdet av varandras egendom i en bodelning.
Även om ni råder över er respektive egendom under äktenskapet innebär det inte att ni kan förfara hur som helst med er egendom. Äktenskapsbalken 1 kap 4§: ”Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.” Det råder således en upplysningsplikt mellan er som makar.
På grund av ovan nämnda upplysningsplikt behöver det finnas ett samtycke av båda makarna när någon av er ska överlåta giftorättsgods. Det handlar framför allt om överlåtelse i form av gåva eller försäljning av giftorättsgods, och omfattar både lös och fast egendom. I den överlåtelsehandling som används, köpeavtal eller gåvobrev, måste då ett samtycke av den ena maken finnas med, skriftligen, om den andra maken är överlåtare.
I äktenskapsbalken 7 kap 5§ finns inskränkningar vad gäller era rättigheter att handha den gemensamma bostaden och bohaget. Observera att inskränkningen gäller både giftorättsgods och egendom som är enskild genom äktenskapsförord:
5 § En make får inte utan den andra makens samtycke
1 avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad,
2 avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller
3 avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag.
Detta krav på samtycke gäller även efter äktenskapsskillnad. Det omfattar både bostadsrätt, hyresrätt, fastighet och byggnad på ofri grund. Vad det än gäller för slags bostad, så länge den nyttjas/har nyttjats som gemensam bostad, måste samtycke finnas enligt ovan.
Om ni har omvandlat den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget till enskild egendom i ett äktenskapsförord, kan alltså inte den make som äger egendomen självständigt göra sig av med den eller belåna den osv. Detta gäller både under äktenskapet, men framför allt: även efter att ni skilt er! Att då upprätta ett bodelningsavtal om fördelningen av den enskilda egendomen är alltså rekommenderat. Detta även om den inte ska ingå i en bodelning enligt lag. Ni klargör bara att den som äger den enskilda egendomen också erhåller den när äktenskapet upphör.
Gör ni inte detta i samband med att äktenskapet upphör kommer det att uppstå problem framöver. Den make som äger den gemensamma fastigheten som enskild egendom kan exempelvis inte sälja den utan exmakens skriftliga samtycke. Det går inte heller att belåna bostaden utan samtycke. Ni måste då alltid söka upp varandra när ni ska åtgärda egendomen, och få ett skriftligt medgivande av den andre. Det enklaste är alltså att ta upp den enskilda egendomen i en bodelningshandling. Spara därefter bodelningsavtalet så att ni kan visa upp det vid behov.
Här kan ni läsa mer om hur en bodelning mellan makar, i samband med äktenskapsskillnad, går till.
På Juridiska Dokument kan ni ladda ner alla dokument som nämns i ovanstående artikel!
