Bodelning vid ena makens bortgång

En bodelning, mellan makar vid den ena makens bortgång, är inte nödvändig att förrätta om makarna endast har gemensamma barn. Då räcker det med att det finns en registrerad bouppteckning för att föra över ägandet av egendom till den efterlevande maken. Detta beror på att makar med endast gemensamma barn ärver varandra med så kallad försteg, det vill säga den efterlevande maken ärver den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt och gemensamma barn får ut sina arvslotter först när båda föräldrarna har avlidit.

En bodelning behöver däremot förrättas om du som är efterlevande make ändå vill att era barn ska få ut sitt arv i samband med din makes bortgång, eller om någon av er har särkullbarn. När det gäller makar med särkullbarn är en bodelning nödvändig för att kunna klargöra vad den avlidne makens kvarlåtenskap består av inför ett arvskifte.

Det är du som är efterlevande make som förrättar bodelningen tillsammans med övriga dödsbodelägare. Är ni överens i frågan kan ni själva förrätta bodelningen utan att blanda in jurist eller advokat.

Ni kan, på Juridiska Dokument, ladda ner ett bodelningsavtal för makar för att användas i samband med ena makens bortgång.

Behöver vi anlita en jurist eller en advokat för bodelningen?

Nej, om alla inblandade är överens om hur giftorättsgodset ska delas mellan den efterlevande maken och dödsboet behöver ni inte anlita en jurist eller en advokat. Det dokument ni behöver för detta är ett bodelningsavtal, vilket ni enkelt kan ladda ner på Juridiska Dokument och själva fylla i. Med bodelningsavtalet medföljer även fullständiga anvisningar om hur ni ska fylla i dem.

Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal för makar för detta ändamål.

När behövs en bodelningsförrättare?

Om du, som efterlevande make, och din makes dödsbo inte är överens om hur bodelningen ska förrättas och hur giftorättsgodset ska fördelas, kan ni lämna in en ansökan om bodelningsförrättare till tingsrätten. En sådan kan lämnas in som en gemensam ansökan eller så kan ansökan göras av en av parterna. Ni kommer därefter att få ett meddelande om vem som utsetts till er bodelningsförrättare och denne kommer även att kontakta er för ett inledande möte. Under detta möte får vardera part lägga fram sina önskemål och bodelningsförrättaren kommer därefter att försöka arbeta fram en överenskommelse er emellan utifrån de önskemål ni har. Om ni inte kommer överens kan bodelningsförrättaren förrätta en så kallad tvångsbodelning där denne själv fattar beslut över hur egendomen ska fördelas. Vill någon av parterna inte godkänna tvångsbodelningen är nästa steg en domstolsförhandling.

En bodelningsförrättare är vanligtvis en jurist eller en advokat som också uppbär ersättning för sitt uppdrag. Arvodet varierar, då en bodelning kan dra ut på tiden av olika anledningar, och ska betalas av båda parterna, det vill säga av dig som efterlevande make samt av dödsboet.

Brytpunkten, eller den kritiska punkten, vid en bodelning

Det är den dagen din make avled som är brytpunkten för bodelningen. Den egendom som vardera make hade i sin ägo den dagen, är den egendom som ska ingå i bodelningen.

Egendom som ska ingå i en bodelning mellan makar

Som nämndes ovan är det den egendom som vardera make ägde vid brytpunkten, det vill säga den dagen din make avled, som ska ingå i bodelningen. Detta förutsatt att den egendomen är giftorättsgods och inte enskild egendom. Egendom blir enskild genom ett skriftligt villkor om detta i ett gåvobrev eller i ett testamente. Om ni som makar hade ett äktenskapsförord är allt eller visst giftorättsgods även genom detta enskild egendom. Har någon av er erhållit förmånstagande genom olika försäkringar kan dessa också vara enskild egendom, så kontrollera detta i försäkringsvillkoren. Personliga presenter, kläder och föremål, som används för personligt bruk, såsom klockor, smycken med mera, innestående fordran på lön eller pension ska också undantas från bodelningen. Resterande egendom är således giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.

Många gånger när en bodelning görs i samförstånd mellan parterna är det endast den gemensamma bostaden, fritidsfastigheter eller andra bostäder som fördelas i bodelningen, medan vardera part tar sin respektive egendom gällande det övriga giftorättsgodset. Klicka här för att läsa om hur ni ska räkna ut bodelningslikvid gällande enbart bostadsrätter och fastigheter.

Hur beräknas skulder när man förrättar en bodelning?

Skulder är avdragsgilla i en bodelning. Vardera make behåller alltså sina respektive skulder men kan dra av dem från marknadsvärdet på sitt giftorättsgods i andelsberäkningen för att erhålla nettovärdet. Läs mer om andelsberäkning nedan.

Bodelningens moment/Bodelningsförrättning

Att förrätta bodelning innebär att följande moment genomförs, mer eller mindre ingående, för att slutligen mynna ut i ett bodelningsavtal:

  • Bouppteckning – Du och de övriga dödsbodelägarna förtecknar de tillgångar och skulder som fanns vid brytpunkten, det vill säga den dagen din make avled. Det är bådas tillgångar och skulder som ska förtecknas i bouppteckningen.
  • Andelsberäkning – Du och de övriga dödsbodelägarna gör en värdering av tillgångarna och skulderna som finns enligt bouppteckningen och räknar ut ett nettovärde på giftorättsgodset.
  • Lottläggning – Du och de övriga dödsbodelägarna bestämmer fördelningen av tillgångarna mellan parterna.
  • Bodelningsavtal – Du och de övriga dödsbodelägarna klargör i bodelningsavtalet hur giftorättsgodset ska fördelas mellan dig och dödsboet.

I bodelningar är det vanligt att var och en av parterna tilldelas den egendom som de är ägare till och att endast fastigheter och bostadsrätter fördelas mellan makarna och regleras med bodelningslikvid . Klicka här för att läsa om hur ni ska räkna ut en bodelningslikvid för endast fastigheter/bostadsrätter i bodelningen.

Bouppteckning

Bouppteckning kallas den förteckning som upprättas över de tillgångar och skulder som finns i det gemensamma boet vid brytpunkten. En sådan ska alltid upprättas och registreras hos Skatteverket i samband med att en person avlider, så ni kan med fördel använda den för detta moment efter att den är inregistrerad. Ni kan också göra en egen, enklare utredning av boets gemensamma tillgångar och skulder i samband med att bodelningen förrättas om ni inte vill vara så ingående. I bouppteckningen ska såväl tillgångar samt skulder tas upp till det värde de har den dagen ni upprättar bouppteckningen, vilket innebär att om ni förrättar bodelningen långt efter brytpunkten bör ni justera värdena den dagen.

Exempel på bouppteckning:

Make 1, tillgångar:
1/2 av den gemensamma bostaden med totalt marknadsvärde av 2 000 000 kronor.
Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Nordea, sparkonto 1212 3211 3215 med saldo 300 000 kronor.
Nordea, aktiedepåer till ett värde av 300 000 kronor.
Buster, båt, med båtmotor av märke Yamaha, värderad till 150 000 kronor.
Det totala marknadsvärdet på Make 1:s giftorättsgods är således 1 900 000 kronor.
Make 1, skulder:
Lån i Nordea bank 500 000 kronor.
1/2 av resterande bolån på 800 000 kronor = 400 000 kronor.
Make 1:s totala skuldbelopp är således 900 000 kronor.

Make 2, tillgångar:
1/2 av den gemensamma bostaden med totalt marknadsvärde av 2 000 000 kronor.
Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, med saldo 200 000 kronor.
Föreningssparbanken, aktiedepåer till ett värde av 200 000 kronor.
Det totala marknadsvärdet på Make 2:s giftorättsgods är således 1 500 000 kronor.
Make 2, skulder:
Studielån med restskuld på 200 000 kronor.
1/2 av resterade bolån på 800 000 kronor = 400 000 kronor.
Make 2:s totala skuldbelopp är således 600 000 kronor.

Som påtalats tidigare är det mycket vanligt att vardera part behåller sin egendom när äktenskapet upphör och att det endast är fastigheter och bostadsrätter som fördelas dem emellan i bodelningen. Klicka här för att läsa om hur ni ska räkna ut bodelningslikvid gällande endast fastigheter och bostadsrätter samt för att se räkneexempel.

Bouppteckningen är inget som ska bifogas bodelningen, men vi rekommenderar att ni upprättar den i två exemplar (om ni inte använder er av den inregistrerade bodelningen förstås, då tar ni var sin kopia på den) och undertecknar den. Bevittning är inget krav, men alltid bra ur bevissynpunkt. Förvara sedan bouppteckningen tillsammans med bodelningsavtalet som är den slutgiltiga handlingen.

Andelsberäkning i bodelning

Andelsberäkningen består av att makarnas respektive tillgångar minskas med eventuella respektive skulder. Därefter adderas deras respektive nettovärden och summan delas i två. Resultatet som framkommer är det värde som respektive make ska erhålla ut boet. Det värde ni ska utgå från i uträkningen är vanligtvis marknadsvärdet. Reglera gärna detta om den bouppteckning ni använder som grund för bodelningen är upprättad långt före förrättningen, då marknadsvärdet kan ha ändrats sedan dess.

Som grund för följande exempel ligger den bouppteckning som nämns i förra stycket. Vi har delat upp andelsberäkningarna i två olika uträkningar: en för giftorättsgodset exklusive bostad (Uträkning 1) och en andelsberäkning för bodelningslikvid gällande endast gemensam bostad (Uträkning 2). Finns det fler likadana objekt än den gemensamma bostaden (fritidsbostad, bostadsrätt och så vidare) bör ni göra en uträkning per objekt.

Exempel på andelsberäkning:

Uträkning 1: Andelsberäkning av giftorättsgods exklusive gemensam bostad

Make 1, tillgångar:
Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Nordea, sparkonto 1212 3211 3215 med saldo 300 000 kronor.
Nordea, aktiedepåer till ett värde av 300 000 kronor.
Buster, båt, med båtmotor av märke Yamaha, värderad till 150 000 kronor.
Det totala marknadsvärdet på Make 1:s giftorättsgods är således 900 000 kronor.
Make 1, skulder:
500 000 kronor, lån på Nordea bank.
Giftorättsgodsets nettovärde för Make 1: 400 000 kronor

Make 2, tillgångar:
Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, med saldo 200 000 kronor.
Föreningssparbanken, aktiedepåer till ett värde av 200 000 kronor.
Det totala marknadsvärdet på Make 2:s giftorättsgods är således 500 00 kronor
Make 2, skulder:
200 000 kronor, studielån.
Giftorättsgodsets nettovärde för Make 2: 300 000 kronor.

400 000 kronor + 300 000 kronor = 700 000 kronor, vilket är det totala nettovärdet på makarnas giftorättsgods.

700 000 kronor / 2 = 350 000 kronor

Vardera make ska erhålla ett värde av 350 000 kronor ur giftorättsgodset.

Andelsberäkningen är inget som ska bifogas er bodelning, men vi rekommenderar ändå att ni upprättar den i två exemplar och undertecknar den. Bevittning är inget krav, men alltid bra ur bevissynpunkt. Förvara den sedan tillsammans med bodelningsavtalet.

Uträkning 2: Andelsberäkning av gemensam bostad

Det första ni måste komma överens om gällande den gemensamma bostaden är dess marknadsvärde för att kunna räkna ut bostadens värde i bodelningen. När ni har kommit fram till ett marknadsvärde ska ni iscensätta en fiktiv försäljning, det vill säga ni ska dra av den reavinstskatt (22% av vinsten) samt de kostnader som hade uppkommit för försäljning om ni hade sålt bostaden till en utomstående idag. Vinstskatten kallas för den latenta skatten i vår uträkning eftersom den endast ska dras av i teorin. I praktiken ska den betalas av den part, som tar över bostaden, först när den parten eventuellt säljer den i framtiden. Efter dessa avdrag har ni fått fram bostadens värde.

Efter att ni räknat ut bostadens värde ska ni räkna ut bostadens nettovärde. Det gör ni genom att dra av de eventuella bostadslån och andra skulder som tillhör bostaden, samt fiktiva försäljningskostnader, från värdet. Nettovärdet delat i två är det värde era respektive andelar ska ha gällande bostaden.

Dessa uppgifter behövs för att kunna göra er beräkning:

  • Bostadens marknadsvärde – Kom ihåg att justera detta om det har gått en längre tid sedan bouppteckningen gjordes.
  • Bostadens inköpspris.
  • Summan av de renoveringar ni gjort de senaste fem åren.
  • Försäljningskostnader.
  • Lån och andra skulder som finns knutna till bostaden.

För att räkna ut det slutgiltiga andelsvärdet eller den bodelningslikvid som ska utgå vad gäller bostaden ska ni således använda er av följande formler:

Ni räknar ut bostadens värde med följande formel: Marknadsvärde – latent skatt – försäljningskostnader = bostadens värde.

För att räkna ut den latenta skatten använder ni denna formel: Marknadsvärde – inköpspris – renoveringar gjorda de senaste fem åren – fiktiva försäljningskostnader = vinst.
Vinst x 0,22 = latent skatt.

För att räkna ut bostadens nettovärde använder ni följande formel: Bostadens värde – lån/skulder = nettovärde.

För att erhålla var parts värde, det vill säga den bodelningslikvid, som den som överlåter sin andel av bostaden ska erhålla, använder ni följande formel: Nettovärde / 2 = Andelsvärde/bodelningslikvid.

Exempel:

Det överenskomna marknadsvärdet på den gemensamma bostaden är 2 000 000 kronor.
Bostadens inköpspris var 1 000 000 kronor.
Renoveringar till ett värde av 200 000 kronor har genomförts de senaste fem åren och kan bekräftas med kvitton.
Efter kontakt med mäklare har ni fått veta att de kostnader som hade uppstått vid försäljning skulle uppgå till 100 000 kronor.

Uträkningen för latent skatt blir därmed denna: 2 000 000 – 1 000 000 – 200 000 – 100 000 = 700 000 kronor, vinst.
700 000 x 0,22 = 154 000 kronor.
Den latenta skatten är 154 000 kronor.

Uträkningen av bostadens värde blir därmed denna: 2 000 000 – 154 000 – 100 000 = 1 746 000 kronor. Bostadens värde är 1 746 000 kronor.

Därefter ska de eventuella lån och andra utgifter som hör till bostaden dras av från bostadens värde för att erhålla nettovärdet. I vårt exempel finns det ett bostadslån på 800 000 kronor att beakta.
Uträkningen för att erhålla bostadens nettovärde blir därmed denna: 1 746 000 – 800 000 = 946 000 kronor.
Bostadens nettovärde är 946 000 kronor.

Uträkningen av vardera parts andelsvärde blir därmed denna: 946 000 / 2 = 473 000 kronor.
Vardera part ska erhålla ett värde av 473 000 kronor gällande bostaden.

Om vardera part tar sin egendom och endast bostaden fördelas i bodelningen och bodelningslikvid endast kommer att utgå för den gemensamma bostaden är den således 473 000 kronor. Kommer exempelvis den efterlevande maken att ta över den gemensamma bostaden i bodelningen ska dödsboet ersättas med 473 000 kronor och vice versa.

Om såväl bostad som övrigt giftorättsgods ska ingå i bodelningen ska således, utgående från båda beräkningarna ovan, vardera part erhålla en andel värd 823 000 kronor ur det totala giftorättsgodset (350 000 kronor + 473 000 kronor = 823 000 kronor). Läs mer om hur detta regleras i avsnittet om lottläggning nedan.

Finns det ett uppskov från tidigare försäljningar som kommer att påverkas vid överlåtelsen kan ni läsa mer om detta på skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Andelsberäkningen är, som sagt, inget som ska bifogas bodelningen, men vi rekommenderar att ni upprättar den i två exemplar och undertecknar den. Bevittning är inget krav, men alltid bra ur bevissynpunkt. Förvara sedan andelsberäkningen tillsammans med bodelningsavtalet.

Lottläggning

Efter att ni räknat ut hur mycket vardera parts andelar ska vara värda i bodelningen ska ni genomföra en så kallad lottläggning. I lottläggningen kommer du och dödsboet överens om hur ni ska fördela giftorättsgodset, så att vardera part får egendom som motsvarar det värde ni räknat ut i andelsberäkningen. Huvudregeln är att vardera part först och främst ska tilldelas den egendom som denne står som ägare till. Detta gäller dock inte den gemensamma bostaden och bohaget. Den egendomen ska tilldelas den som har bäst behov av den eller om det med hänsyn till omständigheter i övrigt kan anses skäligt att den ena maken ska överta den. När det är frågan om en bodelning med anledning av den ena makens bortgång gäller dock detta endast gentemot den efterlevande maken. Dödsboet kan alltså inte hävda att det behöver bostaden bäst om den efterlevande maken vill ta över bostad och bohag och även kan ta över den, ekonomiskt sett.

Exempel på lottläggning:

Make 1 (dödsboet) tilldelas dennes egendom:
Volvo, bil, med registreringsnummer AAA 313, marknadsvärde 100 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Nordea, sparkonto 1212 3211 3215 med saldo 300 000 kronor.
Nordea, aktiedepåer till ett värde av 300 000 kronor.
Buster, båt, med båtmotor av märke Yamaha, värderad till 150 000 kronor.
Make 1 har en skuld på 500 000 kronor som ska betalas av dödsboet.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Make 1 erhåller på sin lott är 400 000 kronor

Make 2 (efterlevande make) tilldelas följande giftorättsgods:
Den gemensamma bostaden med ett värde beräknat till 1 746 000 kronor
Skoda, bil, med registreringsnummer BBB 131, marknadsvärde 50 000 kronor.
Bohag som värderats till 50 000 kronor.
Föreningssparbanken, sparkonto 8787 5454 2121, med saldo 200 000 kronor.
Föreningssparbanken, aktiedepåer till ett värde av 200 000 kronor.
Make 2 har en skuld på 200 000 kronor och övertar det befintliga bolånet på 800 000 kronor.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Make 2 erhåller på sin lott är således 1 246 000 kronor.

Enligt tidigare andelsberäkning ska vardera part erhålla giftorättsgods till ett värde av 823 000 per person. Make 2 ska därmed ersätta dödsboet med bodelningslikvid på 423 000 kronor, därmed har båda parterna erhållit 823 000 var.

Bodelningsavtal

I bodelningens sista moment ska du och dödsboet upprätta ett bodelningsavtal. I det ska ni klargöra fördelningen av giftorättsgodset, det vill säga ni ska skriva in den egendomsfördelning ni kom överens om i lottläggningen. Ett bodelningsavtal är en viktig handling, både av praktiska skäl men även för att i efterhand uppkomna meningsskiljaktigheter mellan parterna kan undvikas. Ur praktisk synpunkt är bodelningsavtalet ett bevis för att egendomen tilldelats parterna och därmed också det överlåtelsedokument som krävs för överlåtelse av fastighet, bostadsrätt, hyresavtal och belånad egendom. När dessa överlåtelser görs är bodelningsavtalet nämligen ett krav från banker och andra långivare för att kunna lägga om eventuella lån. Det behövs även för att ändra i lagfart och för ändring av ägare av bostadsrätt. Slutligen är bodelningsavtalet även det dokument som klargör vilken egendom som är den avlidne makens slutliga kvarlåtenskap och som därefter ska fördelas mellan arvingarna i ett arvskifte efter att dödsboets skulder betalats.

Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal för makar att användas för detta ändamål.

Klicka här för att komma till Juridiska Dokument, där ni kan läsa mer om, och även ladda ner, de dokument ni kan behöva upprätta när en anhörig gått bort.

Comments on this entry are closed.